Europa tar semester.

Det har gått en dryg vecka sedan senaste inlägget och en hel del har hänt i fotbollsvärlden. Europa firar nya mästare, Sverige framstår som huliganismens ledande land och lokalfotbollen lunkar på så sakteliga och tendenser börjar bli sanningar.
Vi börjar i Europa denna gång...
Får väl skrytsamt konstatera att jag prickade in de stora ligornas mästare till 100%. Visserligen bara med ett fåtal omgångar kvar, men nöjdheten är ändock ganska hög. Lille blev Franska mästare, vilket jag tycker är ganska roligt. De stora ligorna domineras oftast av max 3-4 lag och uppstickare når sällan hela vägen. Wolfsburg gjorde det i fjol i bundesliga och i år var det alltså lilla Lille, som visserligen tog sitt tredje ligaguld, men det första på 57 år. I Holland visade Ajax att gammal är äldst och vann seriefinalen och således ligaguldet efter 3-1 hemma mot Twente.
Nu startar Silly season på allvar och som vanligt skrivs det spaltmeter, framförallt i AB, om Zlatan och hans eventuellt nya klubbadresser. Hur orkar de? Jag tror enbart Mourinho kan locka honom från Milan. Nej, mer intressant för oss svenska är väl i stället vilka allsvenska klubbar, som kommer tvingas avstå från vårens "stjärnor" efter sommaren. Tippar att Malmö (flera potentiella lycksökare), Helsingborg (Gerndt?) och IFK (Sigurdsson, Hysén, Seb?) blir de stora förlorarna och således att Elfsborg tar hem SM-guldet i höst. Liten varning dock för bortglömda Kalmar. Smygläge!
Allsvenskan smäller kanske inte så högt med europeiska mått mätt, men det smäller ganska högt ändå på de allsvenska arenorna. Knallskott har nu kostat såväl AIK som Malmö 3 poäng och ca 150.000 i böter. J-vligt trist, särskilt nu när många andra ligor någorlunda lyckats få bukt med problemen. Det talas mycket om böter, poängavdrag och tomma läktare för att komma åt problemen. Skall klubbarna dessutom betala polisinsatserna vid matcherna, så finns det egentligen bara en förlorare. Alla vi fotbollsälskare!!!!! Nä, det är just vi som måste göra något. jag tycker det är patetiskt att höra ordförandena i fanklubbarna skylla på enstaka okända ligister. Jag tror inte ett jävla dugg på att de inte skulle veta vilka rötäggen är. Nej, vi har skapat en fotbollskultur, där staten/polisen är djävulen och där man inte "golar" på varandra. Det gäller för övrigt inte bara på arenorna. Vi har också en kultur där det nästan är mer synd om lagbrytarna än om brottsoffren. Lösningen är enkel! Publicera bilder och namn på det infekterade slödder, som håller på att ta död på vår sport. Slänger man knallskott mot en annan människa, som bara har till uppgift att se till att vi får det vi är där för, dvs underhållning, då förtjänar man inget annat än livstids bannlysning från allt vad fotbollsarenor heter. "Gola" ner dem bara, jag vill ha MIN sport ifred.
----
A-laget tog en tur till Lidköping för bortamatch mot klassiska Heimer (nåja). Tyvärr inkasserades säsongens andra förlust, 2-1. Kändes, för mig, på förhand som en ganska vansklig match, så besvikelsen gick över ganska fort denna gång. Väntar med spänning på matchrapporten dock.
----
Landvetters 04:or fortsätter att torska fett...hahahahaha.... de verkar ha lika kul iaf och det är väl som det skall vara. 31 insläppta (ca) på två matcher skulle vi kunna vara fokus för en diskussion, men jag väljer nog istället att konstatera att de faktiskt lyckats göra 10 mål på sina tre första matcher någonsin. Glädjen hos målgörarna är betydligt större än sorgen över ett insläppt mål och det är nåt man definitivt skall ta fasta på och utveckla. Robin hoppade in i mål i andra halvlek i underläge 11-1 och konstaterade glatt i bilen efteråt att han minsann bara släppte i fem i andra (slutresultat 16-3).
----
I avdelningen betdelsefulla spelare i Partille IF:s nutida historia, har vi kommit fram till nummer 2 (av 5).
Pierre Donatella blir tvåa på denna ytterst subjektiva lista. Varför? Enkelt...
Pierre var den förste av våra tre hemvändare säsongen 2003. Med klubbens i särklass vassaste skottprocent, såg han till att dåtidens 8-1-1 taktik blev den framgångsrikaste uppställningen någonsin. 37 mål och 21 assists på 21 matcher säsongen 2004 säger väl det mesta. Pierre var också, liksom Bauman ett föredöme, såväl på som utanför planen. Hög träningsprocent och intensitet samt ett gentlemannamässigt sätt gentemot medspelare, motståndare och domare, gör honom till en lika solklar 2:a på min lista. Tyvärr satte skador stopp för vidare helhjärtad satsning och en kamp om första platsen på listan. Pierre förgyller numer tillvaron för de som orkar sig ner på C-lagets matcher.


Orka, torka svett och tårar
vi är ett rödvitt hav av dårar
älskar liret vill ha mer
ingen annan bollen ser
vi ger dem kalla kårar
vår egoism dem sårar

Hahahaha...kan det va refrängen på PIF-sången Svanberg!


// Z:A