Ytterligare en händelserik fotbollsvecka är slut och en ny skall idag inledas. Resultatmässigt var dock den gångna veckan en liten besvikelse. Vi börjar väl dock från början.
För egen del startade fotbollsveckan i onsdags då lillkillen spelade sitt livs första fotbollsmatch. Kållered var platsen för denna historiska händelse och många blir de gånger sonen kommer få höra historierna kring denna match. Ni som aldrig sett en premiärmatch med killar i 6-7-års åldern, har sannerligen missat något. Glädjen, energin, vilsenheten, drömmandet, sponaniteten och den totala avsaknaden av taktik och färdiga mönster, är så otroligt befriande. Mognadsnivåerna är så påtagliga och så många att allt, och då menar jag verkligen allt, kan hända. Sonen tillhör kategorin "extrema drömmare" och pappa fick springa fram och tillbaka för att sätta tillbaka konor (som utgjorde långsida), trassla ut sonen ur målnätet, köpa bulle, hämta sonen ur det höga gräset bakom mål (då han skulle vara på plan) samt kisspaus innan den riktiga pausen. Allt dett bara under första halvleken. I andra ville han inte vara med längre, då han enligt egen utsago var lite trött (inget mot vad pappa var!). Istället kastade han grässtrån genom nätet vid sidan av planen. Frågade efter matchen om han tyckte det var roligt och hur matchen slutade. Svaren blev (men ett enda stort leende) JA och 2-2. Matchen slutade dock med förlust 6-4, men vem bryr sig om sådant. Inte jag och inte Robin! Ny match på onsdag och man ser med spänning fram emot, de "incidenter" man får skratta åt under denna veckan.
---
Torsdagens fotbollsevenemang stavades "korpen". Efter en extremt lång arbetsdag 07:00-19:40 styrdes volvon mot Heden. Bröderna Abu-Izam (Mounir, Labben och Abbis) har ett korplag vid namn FC Göbbarna. I laget finns även Adam Bark, som spelade ytterback i PIF i mitten/slutet av 90-talet. Jag har varit med några gånger, då de saknat spelare. Riktigt kul faktiskt, även om det där med 7-manna är lite komplicerat för en som inte spelat det på sisådär 35 år. Kvalitén på spelare är ganska skiftande, men betydligt bättre än man kan tro. Många är förhållandevis unga (iaf jämfört med mig) och har säkerligen en ganska genuin fotbollsbakgrund.
Matchen var jämn i en halvlek. 2-2 efter mål av Mounir på ass av bloggmaster och en tåfjuttsstöld av yours truly. Andra rundan startade med att vi skulle sätta lite högre press, då vi kända att vi nog var lite bättre än dem. Ack så fel vi hade. Motståndarna satte ett par bollar bakom vår backlinje och plötsligt var det 4-2. Efter det fortsatte vi ändå vår press, men en kombination av dåligt flås och en backlinje som nu inte vågade kliva upp, gjorde denna taktik till rena rama självmordet. Ytan bakom mittfältet utnyttjades brutalt av det andra laget och slutsiffrorna 7-2, kunde i sanningens namn varit större. Nåja, vi skapade faktiskt en del chanser vi också, men vi var långt ifrån så effektiva, som vi borde varit för att vi skulle kunnat göra match av tillställningen.
---
Lördagens begivenhet skulle varit ett besök på Lexby Ground och en premiärtitt på "mitt" kära A-lag. Tyvärr "sket" det sig åter igen, då min kalender ("hjärna") inte riktigt överensstämde med familjens. Svärfar var dock på plats (han har blivit lite av en fan faktiskt) och rapporterade flitigt från matchen. Det började bra, men rapporterna blev tyvärr allt dystrare. Första förlusten för året inkasserades och rapporterna efteråt handlade väldigt mycket om den urusla plan som Kommunen kunnat producera denna vår. Då vi ju knappt ens håller div 6 klass då det gäller "köttaspelets" grunder och Alingsås tydligen har detta inskrivet i sina stadgar, så var ju kanske utgången ganska väntad. Dock inget att hänga läpp över, ingen trodde väl att vi skulle gå obesegrade genom trean och Alingsås har ju tippats av många som potentiell seriesegrare. Jag har ingen statistik på det, men det känns som vi de senaste säsongerna har varit ett bättre bortalag än hemmalag. Kanske hade det därför varit bättre att spela hemmamatcherna på Jonsereds plastgräs. Gynnar vårt spel bättre och det blir ju nästan som bortaplan.
---
Söndagen spenderades dock på Lexby. Tog med mig sonen, för att hjälpa till lite med Partille-cupen. Jag måste säga att, trots att det stundtals var lite stressigt, så var det en mycket angenäm upplevelse. En liten förening i ett ganska klent upptagningsområde, med en hel del konkurrerande klubbar och idrotter, lever ett ganska osäkert liv. När allting skall skötas på mer eller mindre frivillig basis, så är det tyvärr så idag att klubbar försvinner då och då. Detta gäller även klubbar med tämligen gedigen historia. Jag måste säga att med bakgrund av detta, så är det med tårar i ögonen man ser det arbete som läggs ner för att driva klubben i ens hjärta. Stora delar av Seniorlaget (A, B och C) stekte hamburgare, stod i caféerna, dömde matcher och skötte allt annat som behövs för att ro ett cup-projekt i land. Det var härligt att se! Framförallt vill jag dock ägna ett par rader åt två herrar, som på nåt sätt utgör själen i föreningen och som personifierar den svenska modellen, på ett alldeles strålande sätt. Jag vet inte hur många timmar de lägger ner, men jag vet att de gör det av kärlek till sporten, föreningen och sina söner. Aldrig bemöts man, som åskådare (numer), av annat än leenden och känslan av att vara synnerligen välkommen. Christer och Mats! Ni är kulturbärare, ni är ovärderliga, ni är grymma... Jag hoppas dock att ni ej är oersättliga! Jag hoppas det finns fler av er där ute! Då, men bara då kan klubben se fram emot ytterligare 87 år av ungdomlig fostran och sportsliga framgångar. TACK!
Belöningen denna gång var dock påtaglig! Nöjda barn och föräldrar (så vitt jag kunde se), glädje och ett alltigenom proffsigt skött arrangemang med relativt liten erfarenhet och med små medel.
Tack för en härlig söndag!
---
I Europa har det väntade blivit verklighet. United säkrade i princip ligatiteln. I årets "näst" viktigaste match körde man över Chelsea första halvtimmen på ett sätt som jag nästan aldrig sett tidigare. Som förutspått, så utökade Lille, sin serieledning efter att Lyon besegrat Marseille på hemmaplan med 3-2. Fyra omgångar kvar där och fyra poäng upp för Lille. Marseille få se upp bakifrån, då Lyon nu bara är tre poäng bakom. Zlatan tog guld igen och även om våren varigt lite knackig, så måste nog Milan tacka svensken för att man överhuvudtaget, var med i racet. Vet inte hur många poäng han räddade till Milan under hösten, men grunden till ligatiteln lades där i en spelmässigt ganska knackig höst. På söndag skall jag försöka ratta in Holländska ligaavslutningen på datorn. En försmak av seriefinalen fick vi i helgen då Twente och Ajax gjorde upp om Cupen. 2-0 till Ajax blev till 2-3 efter förlängning och Bajramis Twente har nu chans på dubbeln. Tippade dock Ajax i förra inlägget, i kraft av hemmaplan och det tipset får kvarstå.
---
Ny vecka inleds nu och vem vet vad den har med sig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar