lördag 30 juli 2011

Sommarstinn, mallig och derbyhes...

En vecka kvar på semestern och mellanlandning hemma i Landvetter. Nästa vecka bär det av till Mellbystrand och förhoppningsvis blir det en sista sommarvecka av sol och bad. Väl hemma passade jag på att gå på sommarens allra hetaste derby. Sävedalen-Partille på Vallhamra...hmmm..det känns inte direkt som igår. Speakern meddelade hjälpsamt att senaste detta hände var 1993 och att Pif då förlorade med 6-2. Kom till arenan ca 30 minuter före avspark, för att dels insupa lite atmosfär, slippa barnen en halvtimme längre (hehehe) men framförallt för att få ett litet försnack med polarn KIM. Det var trevligt, även om jag fick en känga för min alltför bristande närvaro... -Har du blivit BBK:are du med, fick man i näsan...med all rätt kan jag kanske tycka...DET SKALL BLI BÄTTRING! Mest förvånande i samtalet var dock missnöjet med vårsäsongen. Både spelare och tränarstab hade tydligen förväntat sig betydligt bättre spel från de rö-vita. Jag tog det som ett löfte om en riktigt bra insats i såväl derbyt som under resten av säsongen. Löftet infriades till viss del får jag väl vara snäll och säga. Partille var definitivt närmast segern spel- och chansmässigt även om det in i det sista såg ut att bli noll poäng, men mer om detta senare.
Sävedalen har alltid i mina ögon varit ett tekniskt, snabbt spelande lag. Attraktiv och målrik fotboll, med en del defensiva brister. Inte helt olik den fotboll PIF skämt bort oss med de senaste åren. Bäddat således för en färgsprakande, anfallsglad derbyfest... Mjaaaa... Snarare segt långsamt, initiativlöst inledningsvis...bortsett från PIF, som satte högsta fart. Tror knappt Sävedalen kom över halva plan första kvarten. Inga direkta jätteheta chanser, men många goda intentioner borde givit bortalaget en tidig ledning. De två följande kvartarna blev ett ställningskrig, där Sävedalen i kraft av sin tyngd och sina fasta situationer skapade ett par chanser, men där PIF hela tiden hotade med snabba spelvändningar. 0-0 speglar dock halvleken ganska väl.
Partille startar även andra halvan bäst och det känns som om man kontrollerar matchen ganska bra. Mållöst derby är dock de kommentarer som haglar tätast på läktarplats. Min känsla var dock en annan. Ju längre halvleken led, desto mer kändes det som om PIF via en omställning eller SIF genom en fast situation (alt. inlägg) skulle kunna spräcka dödläget. Känslan var helt rätt. Tyvärr var det SIF som målade först. Hörna alternativt frispark rensades inte bort ordentligt. Ny lyra in och på bortre stolpen dök SIF:s mycket duktige nr 4 upp och placerade in bollen ur snäv vinkel. 20 minuter kvar dock och vilja och kunnande fanns helt klart för en kvittering. Tyvärr tände målet SIF något och man hade bud på en 2:a. Kvitteringen skulle dock komma och det efter en riktigt fin soloprestation av Johan Nilsson. Lite slalom genom SIF:s mittfält och en distinkt tåpaj (alt. yttersida) i bortre var lika snyggt som välförtjänt. Spelet blev allt öppnare och med 5 minuter kvar såg Kalle ut att bli derbyhjälte. Frispark...inlägg..målvakten tappar bollen...Kalle petar ur dålig vinkel in den... OFFSIDE! Mycket, mycket tveksamt...
Istället lyckas Sävedalen ånyo ta ledningen med endast ett par minuter kvar...återigen frukten av ett inlägg och ett snyggt tillbakaspel. Ridå ner... Stegen började motvilligt dra sig mot utgången, när Mackan beslutar sig för att PIF skall ha minst en poäng med sig. Letar skottläge likt en handbollsrullning...när läget väl kommer...Tjoooffffff...ett kanonskott i mvktens vänstra hörn. Där försvann min röst...tack för det Mackan...Du lyckades med det som inte whiskeyn klarat på hela sommaren... Hade PIF även fått in ett segermål, vilket var nära, hade jag nog sprungit näck hela vägen hem till Landvetter. Hmmm... det kanske var tur att så inte skedde...iaf för boende längs vägen.
Min analys blir följande:
En solid Partille insats, som sannerligen inte var värd 2 baklängesmål utan snarare en seger med ett par mål i mina något färgade ögon. Ett trögt, tråkigt och gnälligt Sävedalen. Minst 3 gula för tjöt i en ganska snäll tillställning. Mitt tips är att Sävedalen än en gång kommer att tappa på hösten och min förhoppning är att Partille kommer att bli höstens utropstecken! En sak är dock säker. Det blir fler besök till Partille i höst...
----
På önskemål från Gatten, så tänkte jag glänsa lite med att mitt Copa-tips slog in. Uruguay tog sin 15:e titel och visst är det fantastiskt att detta lilla land (3 milj. invånare) nästan har dubbelt så många titlar som Brasilien och en mer än Agentina. Forlan, mållös fram till finalen, satte två baljor i 3-0 vinsten mot grannen Paraguay. Kul tycker jag, som haft ett gott öga till uruguayanen i många år.
----
Nu skall jag följa VM-kvallottningen. Brasilien är värd denna gång. De är också mina favoriter till den titeln. Jag vet att det är lång dit, men som jag sa i mitt senaste inlägg så tror jag man kan ha något riktigt bra på gång igen...äntligen! Det återstår att se vilken väg Sverige behöver ta för att kvalificera sig denna gång..
----

tisdag 5 juli 2011

Copa America

Världens näst största fotbollsturnering har startat, lagom till att vi svenskar går på semester. Men EM då, kanske någon europeisk fotbollsföreträdare protesterar. Nja, visst har europa visat man kanske är den starkaste kontinenten just nu (Holland-Spanien i VM final tex), men traditionen, publikintresset eller fanatismen om ni så vill, gör i mina ögon Copa till en större och viktigare turnering än EM.
Första rundan är nu avklarad och en del skrällar har vi redan fått se. De två stora, Argentina och Brasilien, lyckades bara kryssa och likaså den kanske största utmanaren, Uruguay. Vad skall man dra för slutsatser av detta. ja, egentligen bara två... Fotbollsvärlden växer ständigt och det finns bara några få sk lätta matcher numer, särskilt i ett slutspel, då där enbart de främsta nationerna deltar. Den andra slutsatsen man kan dra är att det inte är helt ovanligt att favoritnationer, som har för avsikt att gå långt i turneringen oftast startar lite knaggligt, för att vara som bäst när det slutligen skall avgöras. Med bakgrund av detta så tror jag, beroende på lottningen såklart (har inte riktigt koll där), att Brasilien, Uruguay och Argentina återfinns när det är dags för semifinaler. Vilka som följer de stora är lite svårare att sia om. Har alltid gillat Chile och hoppas lite extra på dem. De startade också med en seger, så kanske kan de gå långt denna gång. Annars är väl kanske Colombia och kanske Paraguay lag som oftast är med och nosar bland de stora. Kanske kan dock lillebror Bolivia chocka colombianerna...

Vem vinner då? Lättast är väl att lotta mellan Brasilien och Argentina, men jag sticker ut hakan och säger Uruguay! Alla lagen har en fruktansvärd kraft, just i offensiven, så låt oss jämföra dessa lagdelar lite.

URUGUAY: CAVANI, FORLAN och SUAREZ
BRASILIEN: NEYMAR, ROBINHO och PATO
ARGENTINA: DI MARIA, MESSI och TEVEZ
(med reservation för andra formstarkare spelare)

Enbart utifrån dessa namn, så tycker jag att Uruguay ser mest spännande och vassast ut. Argentina har den bredaste offensiva besättningen (Milito, Higuain och Lavezzi och Aguero), men just detta faktum och pressen att spela på hemmaplan kan ställa till det för favoriten. De har ju underpresterat tidigare. Brasilien har något stort på gång tror jag. Pato, Neymar tillsammans med ett par nya intressanta namn tex Ganso (Santos) och med världens bäste försvarsspelare i Thiago Silva är ett lag som kanske inte är riktigt redo ännu, men som i sina bästa stunder givetvis är ett hot mot alla lag. Vem minns inte första halvleken mot Holland i VM, där Brassarna mycket väl kunde (borde) avgjort den matchen. Tittar man på lite statistik från de senaste 11 turneringarna, så inser man att guldet troligen hamnar hos någon av dessa tre nationer.

Argentina: 2 guld 2 silver 1 brons och 1 fjärdeplats
Uruguay: 3 guld 1 silver 1 brons och 2 fjärdeplatser
Brasilien: 5 guld och 3 silver
Endast Colombia har brutit dominansen då de vann på hemmaplan 2001. Förövrigt en riktig skrällturnering då silvret gick till Mexico och bronset till "Honduras!".

Historiskt så ståtar Uruguay och Argentina med 14 guld vardera. Argentina har dessutom 12 silver och 4 brons (30 medaljer på 42 försök...imponerande!). Uruguay är inte mycket sämre med sina 6 silver och 9 brons (29 medaljer). Brasilien är god trea med sina 8 titlar ( varav 5 de senaste 9 turneringarna). 11 silver och 7 brons ger dem sammanlagt 27 medaljer. Så av möjliga 126 medaljchanser har dessa tre nationer tagit inte mindre än 86 stycken (mitt tips är således inte särskilt djärvt). Övriga nationer har vunnit Copa:n "6" ggr (Paraguay och Peru 2 titlar, Colombia och Bolivia 1 titel var)... Det säger väl det mesta.

För er statistiknördar kan tillägas att man sedan 1993, så bjuder man in lag från andra confederationer. Mexico och Honduras har deltagit flest ggr, men länder som USA, Canada oc Japan! (1999) har också deltagit i turneringen. Mexico har överlägset störst framgångar av dessa lag då man har 2 silver och 3 brons i turneringen. Honduras har som sagt 1 brons och USA en fjärdeplats.

Den nattliga sändningstiden gör att många tyvärr missar denna grymt prestigefyllda turnering. Har man dessutom inga betalkanaler så blir det ännu svårare. Men i IT-ålderns tidevarv, så finns det massor av klipp, sammandrag samt repriser online för oss fotbollsnördar. Missa inte årets fotbollsfest, det skall iaf inte jag...

// z