Ja, det har varit en hektisk period, minst sagt. Jag hoppar över det faktum att jag haft sjukt mycket att göra, med avslut av gammalt jobb, påbörjan av nytt, med en tung lunginflammation som ett brev på posten mitt i allt kaos.
Istället konstaterar vi att säsongen, för seniorernas del är till ända. Mycket att glädjas åt givetvis, även om en viss besvikelse på sina håll ändå finns. Men det ser jag enbart som positivt. Det vittnar om hög målsättning och vilja att ständigt utvecklas. De vittnar också om att epitetet vinnarskallar, är något som förts över även till den nya generationen. Gissar att Bauman med flera står för den överföringen. Att klara kontraktet, måste alltid som nykomling vara prio 1. Särskilt om man ej är en värvarklubb utan snarare en klubb som vill förädla det egna materialet. Sen skall man givetvis sträva högre, men att klara kontraktet, om än med kniven på strupen och med endast en omgång till godo, är stort för mig och för många av oss mer eller mindre aktiva supportrar. Då det gäller C-laget, så lyckades man skaka av sig förra säsongens "misslyckande" och ta en rättvis och ganska klar serieseger. Lite grus i maskineriet dock då man förlorade den näst sista matchen (enda förlusten) och bara fick en poäng i den sista. Detta gav Marieholm chansen då de hade 2 matcher kvar att spela. Seger krävdes dock i båda. Man tappade dock 2 poäng i den näst sista kampen och saken var därför biff. För egen del fick jag efter idogt tränande 7-8 träningar på hösten, bidra med det lilla min tunga kropp mäktade med. 2 matcher blev det. Viktoria i derbyt mot BBK (med en ass. på kontot) och tyvärr vid säsongens enda förlust mot Lekstorp (1-2). Nöjd med min insats? Jo, med facit i hand, i den usla form man befinner sig i, så får jag nog vara det. Några rätt blev det allt och även om jag definitivt är den som löper minst, så blev det ändå hyfsat även av den varan. Framförallt var det förbannat roligt, dels att träffa alla glada, men griniga (vinnarskallar) i C-laget, men också att få känna den där nerven igen, som just matchande för med sig. Riktigt blodad tand fick jag och trots att C-laget nu verkar få en hel del nyförvärv, så kan det bli en säsong till för nestor Z (den 32:a i PIF-tröjan). Åtminstone tänker jag flitigt besöka de träningar som erbjuds. Kroppen behöver det (kommentar i övrigt överflödig).
---
Allsvenskan har tagit slut och som IFK:are är man givetvis väldigt lycklig för detta. 8 månaders pina är över och man kan nu bara hoppas att de nyförvärv, såväl tränare, som spelare kan blåsa liv i Kamratgården på nytt. Att en 08 leder laget stör mig inte. Jag hoppas att han är duktigare på att utveckla anfallsspelet än hans företrädare. Alvbåge känns som en bra värvning. Huruvida Sobralense är det återstår att se. Några nytillskott har redan spelat nu på hösten och jag tycker båda känns ganska intressanta. Dock måste det till en starkare backbesättning och då med fokus på spelande sådana. Anfallsspel byggs bakifrån (iaf om man vill kunna dominera matcher) och då är det viktigt att ha backar som sådana egenskaper. Spelar ingen roll hur måna duktiga spelare man har på mitten om det enda de ser är bollar 10 meter över huvudet.
---
EM-kvalet är också över. Landslaget tog sig via direktplats till Polen/Ukraina-EM. Mycket överaskande i min bok. Jag tycker Sverige, just nu har ett ganska medelmåttigt lag. Även här är backsidan svag. Övertron på laget höll också på att bli vårt fall. Hamrén letade i den Lagerbäcksa teorilådan och fan ett spel som inte var särskilt flärdfullt, men äckligt effektivt. Bärgade därigenom de 6 poäng som krävdes för direktavacemang. Vad han tänkte i inledningen av kvalet då han bänkade Kim till förmån för "artisten" Wernblom försår han nog knappast själv. Inget ont om Wernblom, jag diggar honom skarpt, men de kvaliteter som Kim besitter MÅSTE få plats i ett svenskt landslag annars begår man tjänstefel. Jag vet att vi Piffare är lite part i målet, men vi har ju också rätt (slutcitat). Zlatan har det pratats mycket om, så därför hoppar jag över det, med konstaterandet att han passar dåligt i ett spel då det egna laget har lite boll och skall leva på kontringar (vilket Sverige bör göra mot lag som bevisligen är bättre bollspelare). Man behöver då rörlighet i massor. Elmander bevisade det mot Holland. Henrik Larson har bevisat detta i många år före honom. Jag tror på respass för Sverige i gruppspelet. Vi kommer skrivas upp och det kommer pratas om Guld-chanser. Ett EM-slutspel är nästan tuffare än ett VM. Det har de senaste årens slutspel bevisat. B-nationerna i Europa håller hög klass jämfört med blåbärsnationerna i ett Världsmästerskap. Förutom Polen och Ukraina (som säkert blir grymt tuffa att tas med på hemmaplan, så räknar jag till minst 10 länder som skulle slå Sverige i en serie av matcher. Men det är klart, nu är det inga dubbelmöten eller serier av matcher utan mer cup-karaktär och då kan ju givetvis allt hända. Både Danmark och Grekland är relativt färska EM-bevis på detta. Högtidsstunder väntar dock i sommar och det är ju nåt att glädjas åt.
/// ZÄTA
