söndag 22 augusti 2010

Upp som en sol... ner som en övergödd idrottsinvalid som har så ont att han knappt kan trycka på tangentbordet!

Lite lång titel kan tyckas, men så var det en händelserik helg oxå och den känns kan jag lov er!
Låt oss börja från början...

Fredag: C-lagsmatch mot ett riktigt bra Rannebergen, med idel välkända ansikten i startuppställningen. Olausson, Steven, Tommy för att nu nämna några av de uvar vi stött på otaliga ggr genom åren. 13 man på laguppställningen efter några tråkiga återbud. Rannebergen börjar klart bäst och har ett par bud på en tidig ledning. Vi backar hem och hittar ganska bra försvarspositioner, så även om Rannebergen håller i taktpinnen ser det ganska tryggt ut och vi kommer mer och mer in i matchen. Vi blir också hetare och hetare i närkamper, presspelet och omställningarna. Själv hade jag en riktigt het dubbelchans, då det var kalabalik i motståndarnas straffområde. Ett skott med vänstern och ett med högern, båda räddades på mållinjen. 0-0 stod sig dock halvleken ut, men vi ledde helt klart på poäng. En tråkig händelse i första var att Jonas spräckte sitt ögonbryn och fick uppsöka akuten. 12 man kvar, däribland jag och en Essman som säkerhetsskäl bara ville köra en halvlek. Ni förstår säkert själva. Rannebergen mot 10 partillespelare tog rejält tag om matchen igen. Inledningsvis var vi dock farliga i kontringarna och vi skulle också ta ledningen i matchen. Svanberg sökte mitt huvud på en frispark...missade som vanligt...men bollen damp ner vid Linus fötter, som slog in en boll efter backen...där dök Bengan upp...vet inte vad han gjorde där men ledning hur som helst. Rannebergen chansade och satsade nu allt framåt. Vi krigade förtjänstfullt och Sandos gjorde ett par svettiga räddningar. Kontringslägen fanns...tyvärr fick en gamling med vadmuskler som satt strax under ljumskarna de flesta chanserna. Essman, av ren barmhärtighet antar jag, löste mig från pinan...men fler led av samma symptom...så man var snart på plan igen till allas "glädje"...alla i Rannebergen alltså. Matchen skulle sluta 1-1 efter att en av Rannebergen 700 hörnor i andra halvlek, den mest misslyckade faktiskt, letat sig fram i slottet där en omarkerad spelare kunde skicka upp en halvvolley i nättaket. Rättvist...javisst...men trist då seriesegern förmodligen flög sin kos där. Tycker ändå vi skall vara ganska nöjda med dagen, då vi saknade flera tongivande (jag syftar inte på Björkis) spelare och mötte ett riktigt vasst motstånd.

Lördag: V75 åt skogen (som vanligt), nära på stryktipset (igen), en kropp som inte ville upp ur sängen och en fru som shoppat sönder mitt Visa-kort. Snacka om att behöva positiv förstärkning. Galet skönt att då läsa om A-lagets grymma 5-0 på Semberija, speciellt med tanke på att jag har haft halva det laget som elever. Mötte spelande tränare Korosh Hatami på Överåsvallen inför söndagens oldboysmatch.Han var där för att titta på Lunden-Kongahälla. Huvan var långt nerdragen, men jag tvingade honom att se mig. Orättvist var hans första kommentar...5-0 sa jag med höjda ögonbryn...ja du vet hur det är, svarade han...och det vet jag ju... Cornelis skrev en gång "moralen var det uselt med".... Nu är Grabbarna med i racet på nytt och det känns j-vligt roligt!

Söndag: Som sagt, Oldboysmatch, hur nu det skulle gå till. Benen var fortfarande som stockar. Kollade sista kvarten på Lundens 2-2 match mot Kongahälla och den stora frågan är varför den relativt stora publiken gick hem efter slutsignalen. Ville de se ett Lunden som kan slå mer en två pass i rad, skulle de stannat för att se "de gamle". Lunden är överlägsna i vår Oldboysgrupp och spelar riktigt fin fotboll. Vad jag vet har vi aldrig slagit dem eller ens varit i närheten av att göra det. Idag var det nära skräll, men ändå så oändligt långt ifrån. Det blev en väldigt konstig match eller framförallt ett märkligt slut på matchen. Återkommer till det senare. Som vanligt var vi 16 man på söndag morgon, men enbart 12 till start. Inget bra då det mot Lunden oftast blir väldigt mycket spring utan boll. Lunden satte högsta fart från början och om jag säger att bollinnehavet första 10 var 90-10 så är jag snäll mot oss. 1-0 kom också som ett brev på posten, dock något turligt. En Lunden spelare kommer loss på deras vänsterkant och slår ett inlägg 20 centimeter från kortlinjen, bollen går i en båge över en chanslös Danne i målet och dimper ner i höger burgavel. Riktigt tung start mao. Speciellt som man vet att vi sällan gör mer än ett mål mot dem.
Efter de första hemska 10 minuterna höjer vi oss dock något och får igång något som åtminstone kan liknas vid anfallsspel. Vårt försvar får ordning på uppspelen och agerar även riktigt säkert i defensiven. Vi får en riktigt het chans på en omställning. Jag får tag i ett uppspel och Urban gör en kanonlöpning i djupled. Backen hinner ikapp, men Urban vänder bort honom. Skottet är bra och målvakten släpper retur...en decimeter längre och jag hade kunnat raka in returen. 1-0 står sig dock halvleken ut. Andra halvlek inleds som den första slutade. lunden för spelet, men vi försvarar oss bra och har ett par bra lägen till kontring. Med ca 7-8 minuter kvar får vi upp bollen på vår högerkant. Jag möter upp och ytterbacken tvekar något...resten är fotbollsgodis... tunnel, så det stänker om det, ett ryck (ja nåt liknande iaf) följ av en smekning fram till Urban på djupet...denne dras omkull och straffen är solklar. Jag fick ta den...målvakten i fel hörn och...1-1.
Plötsligt fanns det hopp om en skräll... det hoppet varade till 6 minuter från slutet...dvs 0,5-1 minut. Därefter rasar vi ihop som ett korthus. Orken tryter och vi tvingas öppna oss något för att kvittera på nytt. Lunden är tyvärr alltför bra för att bjudas på öppna ytor och man gör nu mål i varje anfall. 6-1 visar matchtavlan innan domare barmhärtigt visslar i sin pipa. 5 mål sista 6 minuterna är givetvis inte kul, när man stridit så väl som vi gjorde. Återigen visar vi att vi kan rå på topplagen, men att vi är i akut behov av avbytare. Det är inte första gången det rasat iväg på slutet och det lär inte bli sista om vi inte kan få ihop en 14-15 man åtminstone. Trots avslutningen var det en riktigt kul match, bra stämning, gött snack, rätt så bra domare, ett lag som spelade riktigt fin fotboll och ett som ville och försökte. Nu tar vi Härryda på söndag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar