fredag 2 juli 2010

Hallå och hej!

Hmmm...trots min relativt höga ålder ger jag mig nu in i bloggandets outforskade värld. Det har på vårt forum, framkommit att det finns behov av att folk i och omkring klubben skall dela med sig av sina tankar om ditten och datten. Om någon sedan läser det, låter vi va osagt. Då jag numer tillhör den exklusiva skara av klubbmedlemmar, som varit i klubben i snart 3 decennier, tar jag mig helt sonika rätten att skapa en blogg om svunnen tid, med lite minnen och anekdoter från förr. Vi har ju dessutom såväl ett C-lag som ett Oldboyslag, som förtjänar lite mer uppmärksamhet och där jag i egenskap av spelare har en hel del inside-info att bidra med.
Vem är då jag?
Peter Setterberg är namnet, men går under smeknamnet "zäta". Historien bakom det kanske vi kan ta en annan gång. Jag har spelat i Partille IF sedan 1981. Då jag som nyinflyttad i kommunen plötsligt en dag hämtades av en klasskamrat för de saknade folk till en bortamatch mot Hisingstad. Han hade hört talas om att jag hade spelat fotboll i Västra Frölunda och tänkte väl att jag då inte kunde va helt skräp. Som alla nykomlingar sa jag att jag spelade forward, trots att jag i VF var ytterback. Det visade sig dock lyckosamt, då jag i denna första match, som vi för övrigt vann med 3-0, gjorde två mål och en assist. vann för övrigt även skytteligan den säsongen om jag inte minns fel. har nog nån guldsko på vinden nånstans. 29 år har förflutit sedan dess och under den tiden har jag hunnit med att göra A-lagsdebut (1984), tränat flera ungdomslag (p-75, P82, junior 81-82) och assisterat Frank och Kim under våra lyckosamma A-lagsår på 2000-talet. Jag har dessutom många år i handbollssektionen bakom mig, där jag förutom eget spelande också varit verksam som ledare för Damlaget i drygt 10 år. Styrelsearbete i ett par år, spär inte bara på en diger "meritlista", utan bidrar nog till att jag har en kännedom om klubbens utveckling de senaste ca 30 åren som få kan matcha.
Ni som nu misströstar och tror att nu har herr "zäta" drabbats av storhetsvansinne och skriver en blogg om hur förbannat duktig han varit, lugn...bara lugn. Bloggen kommer förvisso säkerligen vara präglad av mitt förhållande till klubben, men i kängsparkar och varma återblickar, reportage och matchkommentarer kommer helt andra människor få se sig nagelskådade.

På återhörande

Zäta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar