Missat derby, vattenkoppor, sonen avgjorde och avslutade(?)

Ett i många år efterlängtat derby ägde rum onsdagen före midsommar. Tyvärr missade jag detta också... denna gång pga avslutning med jobbet. Derbyt började bra, såg ut att rinna ifrån oss, men räddades av en ovan målskytt (Kalle) i den 88:e minuten. En pinne räddad i slutminuterna är givetvis en halv seger. Betänker man att seriefavoriten/-ledaren stod för motståndet, så är poängen, i min mening lite mer än så. Vi är lillebror och har varit så under många år, att vi nu är uppe och nosar SIF i bakhasorna är fantastiskt roligt. Returmöte 30 juli och nu vore det väl själve... om jag inte skulle få chansen att bevittna det på plats i stället för via Mats liveuppdateringar. Inbokat är det hursomhelst!

---

Annars börjar semestern på fredag. 5 veckor är inplanerade (även om det blir lite jobb hemifrån under regniga dagar). Tyvärr startar semestern med vattenkoppor. Lillan är överöst med äckliga blåsor. I den här värmen är det og inte så trevligt. Sonen har ännu ej visat några symtom och däri ligger den största oron. Vi skall nämligen till Kreta den 8:e och vill det sig illa, få jag och grabben stanna hemma.

---

På tal om Lillgrabben, så hade Landvetters 04:or sommaravslutning helgen före midsommar. Match mot föräldrarna var en programpunkt. Robin fångade fjärilar som vanligt, ända tills mamma tröttnade och ställde honom framför föräldrarnas mål. Med minuten kvar och ställningen 1-1 fick en av killarna på ett hyfsat skott som föräldramålisen gjorde en suverän benparad på. Robin högg som en kobra och tofflade bollen via målisens hand, huvud och via stolpen in i målet. Förvåningen var nog större än glädjen över karriärens första mål. Leendet under resten av dagen gick dock inte att undvika. Vem som stod i mål undrar ni kanske. Jo, pappa givetvis och han fick sannerligen höra talas om det målet ända tills John Blund slog till vid 10-tiden. Tyvärr var det kanske karriärens första och SISTA mål, då sonen tydligt aviserat att han vill lägga skorna på hyllan. Man skall sluta på toppen eller...

---

Tänkte avsluta med att skriva om Fotbolls-VM som nyss startat, men ändrar mig snabbt och titulerar eventet Damfotbolls-VM. För i rättvisans namn skall man inte jämföra de båda i mina ögon ganska skilda sporterna. Tjejerna har inte samma spelarunderlag, inte samma fysiska eler ekonomiska förutsättningar och sporten är förhållandevis ganska ny. Man kunde ju faktiskt uppskatta tex Kajsa Bergqvist trotas att hon hoppade ca 40 centimeter under det manliga världsrekordet. Vill dock säga att jag inte gillar damfotboll. Åtminstone inte det svenska landslaget. Om vi ibland tycker att herrlandslaget är för försiktiga och säkerhetstänkande. Vad skall man då tycka om damlaget. Kollade stora delar av premiärmatchen mot Colombia och jag blev nästan förbannad. I ett scenario där faktiskt flera lag kan hamna på samma poäng och där Colombia troligen är stryklaget, så är 1-0 inget vidare resultat. Vid flera tillfällen verkade det som spelare ropades tillbaka när de hade jättelägen att sätta press, vinna boll och komma till jättefina lägen. Rekordet var nog då en svensk spelare fick en passning i helt fritt läge vid hörnet på straffområdet... Bollen studsade över foten och rullade sakta ut mot hörnflaggan...Ingen colombiansk spelare fanns inom 20 meter från svenskan, som inte sprang ut och hämtade den boll som stannade 10 meter från hörnflaggan...Istället intog hon sin tilldelade försvarsposition. Det e ju för j-vla tråkigt och fegt, två för övrigt ganska passande ord för damlandslaget. Jag kan köpa att man inom damfotbollen inte har förutsättningar att spela som män, men om man utger sig för att vara ett av världens bästa lag och om ambitionsnivån är att vara världsledande och medaljkandidater vid varje turnering, då kanske man måste utveckla ett spel som bygger på att man lirar bollen till varandra och att säkerheten inte får bli absurd i sin försiktighet. Kanska skall man också prioritera det som "alla" andra länder gör, nämligen kvicka, bollsäkra spelare. Den destruktiva fotboll man nu visar upp, är förödande för utvecklingen av sporten (damfotbollssporten).

// Zäta

Bökig tid!

Det verkar vara lite mode bland bloggarna, att ursäkta sig då det gäller usla uppdateringar. Jag skall inte ge mig in i denna djungel av ursäkter utan konstaterar lugnt att det varit lite bökigt!
---
A-laget åkte på en rejäl vända i "derbyt" mot Lerum. 5-1 efter att Mr Forsberg (inte en av PIF:s favoriter) målat 4 ggr i första halvlek. Vi glömmer den matchen och går snabbt över till helgens drabbning. Holmalund (en ev seriefavoriterna efter vad jag hört) hemma hade, om inte Sävedalen gått som tåget, kunnat betecknas som något av en seriefinal. Toppmatch hursomhelst och extremt viktig då det tajtat till sig ordentligt i tabellen och gapet till kvalplatsen minskat betänkligt. Med 1-5 i näsan gissar jag att det var ett ganska stukat, men revanschhungrigt Partille som äntrade Lexby. Slutresultatet skrevs till 1-0 och skall man tro Alingsåstidningen så var det oerhört rättvist....NOT! GAIS-inlånet Emir i målet var enligt säkra källor omutlig och den enskilt främsta orsaken till att 3 mycket viktiga poäng kunde bärgas. Bland annat noteras en straffräddning av hög kaliber. Nu väntar ytterligare en viktig kamp på söndag mot Mariestad borta. Seger där och laget kan gå in i de dubbla derbyna, utan att behöva titta bakåt. Att bara se möjligheter är god utgångspunkt, när man som underdog går in i en miniserie.
---
LIS 04:or utvecklas för varje match. 2 nya förluster för visso, men siffrorna 7-4 och 7-5 samt det faktum att vi inte fått sätta in en extra spelare under matcherna säger det mesta. I lördags ledde vi dessutom matchen med 3-0. Tyvärr uppträdde motståndarna tvivelaktigt vi det läget, då man valde att toppa laget (6-7 åringar!). LIS som efter återbud från ett motståndarlag fick dela upp ca 40-killar i två lag istället för tre rullade givetvis runt på alla som vanligt. I veckan blir alla killar hämtade på sina fritids av representanter ur klubben. Fotbollsskola mellan 9-12 måndag till fredag väntar. Riktigt kul variant på fotbollsskola. Till hösten blir det en vecka till innan skolstart. BRA Landvetter!
---
Landskamperna skall man kanske kommentera också. Det känns som om det finns två läger när man diskuterar Hamréns "nya" landslag och deras prestationer mot Moldavien och Finland. Jag tycker själv att jag tillhör den mer nyanserade skaran och därmed ligger nånstans mittemellan. Min enkla fotbollsfilosofi är att man bör anpassa sitt spel efter den kapacitet man besitter. Därför är det meningslöst att försöka efterapa andra system eller andra filosofier. Man kan ta intrycka av dem, men den elva man ställer på benen är den elva man bör ta hänsyn till. I Sverige har vi inte den bredd man tex har i Brasilien, Spanien m.fl. De råmaterial en förbundskapten har att handskas med är således begränsat och det finns egentligen ganska begränsat med spelaternativ. Betänker man att vi i Sverige de senaste 30-40åren haft en ganska enkelriktad syn på coachning och på hur vi vill utveckla våra unga (tack och lov håller detta på att förändras), så inser man än mer att den svenska modellen nog e den man får förlita sig till. Gnetspel med många spelare som ligger rätt i defensiva positioner och med snabba omställningar, gjorde Lagerbäck tämligen framgångsrik och kommer förmodligen även bli Hamréns adelsmärke, även om han förhoppningsvis kommer att införa detaljer i den svenska grunden som kan förgylla och utveckla landslagsfotbollen något. 9-1 på två matcher är precis vad det är. Hur det gick till är skit samma. Den som vill se skönfotboll får kolla på Barca eller Real. Vi får spela det spel som gynnar oss mest och där vi får ut max av varje spelare. Hittar vi inte den balansen, så är och förblir vi en B-nation.

---
Skolan hade fint besök idag. Mattias Ranegie och Tom Söderberg från BK Häcken coachade var sitt lag då vi invigde vår nya multisportanläggning på skolgården. Det är inte varje dag en allsvensk skytteligaledare promenerar i våra korridorer. Bra att "stjärnorna" tar ansvar och visar sig som de föredömen de är och som våra elever så väl behöver.